Publicerat på

Julkalender – Lucka 24

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

TYPFALL EDMUND

Fredagen den 8 maj 2015 publicerades “Omfall Edmund”. Det känns självklart att bakom lucka 24 – på självaste julafton – publicera vår mest lästa produkt. Dessutom är det en välkänd scenario-klassiker att angreppet kommer när svensken sitter bänkad framför Kalle Anka kl 15.00…

Omfall Edmund rönte mycket stort intresse i hela samhället och har fortsatt att intressera och fascinera läsare. Det användes under 2016 på Försvarsmaktens fältövningar för att illustrera exempel på hybridkrigföring där skarpa omfall inte kunde användas p.g.a. de civila myndigheternas deltagande. Omfallet har även används under Hemvärnets stabsövningar.

Omfall Edmund har lästs nästan 300 000 gånger.

I februari 2018 publicerades så Typfall Edmund som utgjorde en omarbetad version av Omfall Edmund.

Namnändringen beror främst på att vi inte vill att vårt scenarioarbete skall riskera att sammanblandas med Försvarsmaktens hemliga omfall men också för att ett “omfall” egentligen avser en alternativ händelseutveckling, vilket i sin tur förutsätter att det finns en huvudutveckling t.ex. en Grundoperationsplan. Någon sådan har inte Totalförsvarsstiftelsen utvecklat varför det blir mer korrekt att använda benämningen “Typfall”.

Utifrån ett typfall kan man sedan utverka en rad generiska planeringsscenario.

Inför publiceringen av Förstudien till Totalförsvarsstudien i juni 2016 genomfördes ett spel på Omfall Edmund. Det är utfallet av det spelet som ligger till grund för Typfall Edmund.

Klicka här för att komma till Typfall Edmund

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerat på

Julkalender – Lucka 23

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

MOTSTÅNDSKRAFT

Försvarsberedningen lämnade i december 2017 en rapport med förslag rörande inriktningen av totalförsvaret och utformningen av den civila verksamheten i totalförsvaret. Beredningen ska i en kommande rapport närmare analysera viktigare förändringar i den internationella utvecklingen såväl globalt som för relevanta regioner och då särskilt utvecklingen i Europa och Sveriges närområde. I den kommande rapporten ska beredningen också redovisa en bedömning av den säkerhetspolitiska utvecklingen. Då redovisas även konsekvenser för svensk försvars- och säkerhetspolitik samt utformningen av den militära verksamheten i totalförsvaret.

Avvägningar och förslag rörande svensk säkerhetspolitik och tillhörande konsekvenser och ambitioner rörande den militära förmågan i perioden 2021 till och med 2025 presenteras därför senare. I syfte att åstadkomma en välavvägd helhet i det samlade totalförsvaret måste en avvägning göras mellan förslagen i denna rapport och de förslag som beredningen kommer att lämna i kommande rapport vilken ska redovisas senast den 14 maj 2019.

Läs hela rapporten här!

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerat på

Julkalender – Lucka 22

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

SÄKERHETSPOLITIK

Utrikespolitiken handlar om Sveriges förbindelser med och politik gentemot andra länder. Att förebygga risker och hot är en viktig del av säkerhetspolitiken som är en del av utrikespolitiken. Den svenska politiken förs i direkta förbindelser med andra länder men också genom exempelvis EU och FN. Samarbetet bygger på folkrätten, som består av alla internationella avtal och bestämmelser som reglerar hur stater och andra internationella aktörer ska samarbeta och hur de får och inte får agera gentemot varandra.

2014 tog (numera nedlagda) Kansliet för strategisk analys fram en skrift som benämndes ” Strategiska trender i globalt perspektiv 2025: en helt annan värld?”. Den är mycket läsvärd och stämmer väl överens med Totalförsvarsstiftelsens syn på samhällsförändring och förändringstakt. Kansliet för strategisk analys var en RK-gemensam funktion som arbetade med långsiktiga analyser ur ett strategiskt och säkerhetspolitiskt perspektiv. Kansliet hade samordningsansvar i Regeringskansliet för 2030-frågorna. Kansliet arbetade som en RK-intern tankesmedja och låg administrativt under UD.

Läs rapporten här (klicka!)

Utrikesdeklarationen

Hur ska svensk utrikespolitik se ut? Varje år hålls den utrikespolitiska debatten i riksdagen, som traditionsenligt inleds med att utrikesdeklarationen presenteras av utrikesministern – en programförklaring med visioner för Sveriges arbete i världen.

Onsdag den 14 februari 2018 presenterade utrikesminister Margot Wallström regeringens utrikesdeklaration 2018.

Läs Utrikesdeklarationen här!

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerat på

Julkalender – Lucka 21

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Strategisk utblick

Strategisk utblick är en återkommande, framåtblickande samlingsrapport från FOI som belyser viktiga frågeställningar av strategisk betydelse för försvars-, utrikes-, och säkerhetspolitiken.

Klicka här för att läsa Strategisk utblick

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerat på

Julkalender – Lucka 20

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Försörjning

1941 utgavs boken “Vår folkförsörjning i avspärrningstider” där en av författarna inleder boken med följande tidlösa yttrande:

Det moderna kriget är icke endast en militär kraftmätning mellan de krigförande länderna, det ingriper i samhällslivets alla områden, de ekonomiska och industriella såväl som de sociala och kulturella. I den mån kriget fortsätter och utbreder sig, verkar det desorganiserande på hela världshushållet och drabbar härigenom alla stater, även de neutrala och icke-krigförande.

Yngve Hugo, föredragschef i Radiotjänst

Under de senaste decennierna har globala handelsflöden varit högsta prioritet för alla berörda aktörer. US Navy har varit garanten för att den globala handeln lagt grunden för det välfärdssamhälle som nu de flesta av oss tar för givet, genom att ständigt vara närvarande på världshaven. Om de öppna handelsvägarna hotas – börjar systemet att vackla.

Kina har under lång tid verkat för en ny “sidenväg” som symboliseras av Belt-and-road-initiative men som förutom järnvägen genom Centralasien också innehåller en Maritime Silk Road. Kina utmanar också USA till havs, främst nära Kinas intressesfär. Ryssland har fångat tillfället och flyttar fram positionerna i Arktis när Northern Sea Route är isfri större del av året än tidigare. USA är tidvis självförsörjande på olja vilket minskar intresset för att hålla Hormuz-sundet öppet, något som kan gynna Iran i regionen. Brexit innebär att jurisdiktionen för Gibraltar förändras och blir mer osäker. Suez-kanalen har liksom Adenviken problem med terrorister och pirater.

Hemma i Sverige har vi sedan länge övergivit självhushållningens princip. Vi importerar det mesta och skulle får mycket stora problem vid en fullständig avspärrning. Vad kan vi förvänta oss om kriget kommer? Är det realistiskt att räkna med en fullständig avspärrning? Nej, men bara genom att stänga Göteborgs hamn skulle en angripare ta bort 60 % av all containertrafik till Sverige. Finns det alternativa containerhamnar i Sverige? Nej, inte i tillräcklig omfattning. Kan vi ta godset via Norge eller Öresundsbron? Ja, så länge de vägarna är öppna, men järnväg och lastbil har inte i närheten av den kapacitet som fartyg har. Kan vi klara oss utan italiensk ost och platt-TV några veckor? Ja, absolut men det allvarliga är inte lyxvaror utan t.ex. jäst och insulin.

Försvarsberedningen anser att det militära och det civila försvaret inom ramen för ett sammanhållet totalförsvar ska planera för att under minst tre månader kunna möta och hantera en säkerhetspolitisk kris i Europa och vårt närområde som leder till allvarliga konsekvenser för samhällets funktionalitet. Det inbegriper gråzonsproblematik, t.ex. i inledningen till ett väpnat angrepp eller i hanteringen av en efterkrigssituation. Under del av tiden och inom ramen för de tre månaderna ska det planeras för att riket är i krig och att krigshandlingar pågår på svenskt territorium med både perioder av högintensiva strider och perioder med något lägre stridsintensitet. Under de tre månaderna ska det förutsättas att det råder höjd beredskap och att logistikflödena med omvärlden har begränsningar utan att för den skull helt ha brutits.

Nedan beskrivs kort vilka de ansvariga myndigheterna är och vad de gör.

Jordbruksverket

Livsmedelsområdet kännetecknas av en gemensam EU-marknad där varorna kan röra sig fritt mellan EU-länderna. En viktig grund för livsmedelsförsörjningen i Sverige är EU:s gemensamma jordbrukspolitik . Målen för jordbrukspolitiken togs fram med utgångpunkten att undvika den besvärliga situation för livsmedelsförsörjningen som rådde i Europa efter andra världskriget.

Jordbruksverket ska leda och samordna förebyggande åtgärder och bekämpa djursjukdomar, foderföroreningar och växtskadegörare. Myndigheten är också en del av totalförsvaret och skall ha en grundläggande förmåga att hantera krigssituationer.

Livsmedelsverket

Livsmedelsverket har i uppdrag att, tillsammans med andra aktörer, planera för att Sveriges befolkning får säker mat och säkert dricksvatten även vid kris eller höjd beredskap.

Livsmedel är ett av sju prioriterade områden i planeringen av totalförsvaret. Livsmedelsverket bidrar till ett fungerande samhälle genom att arbeta för tillgång till säkra livsmedel. Livsmedelsverket är en bevakningsansvarig myndighet och ansvarar bland annat för nationell samordning av kris- och beredskapsplanering för livsmedelsförsörjning i leden efter primärproduktion. De ansvarar även för nationell samordning av beredskapsplanering för dricksvattenförsörjning och klimatanpassning inom drickvattenområdet.

Energimyndigheten

Energimyndigheten har tillsammans med andra myndigheter ett särskilt ansvar inför och vid höjd beredskap enligt förordningen om krisberedskap (2015:1052) och förordningen om totalförsvar (2015:1053). Enligt dessa ska myndigheten beakta totalförsvarets krav och planera för att fortsätta sin verksamhet i händelse av höjd beredskap.

Energimyndigheten har i uppdrag att verka för försörjningstrygghet och ett energisystem som är hållbart och kostnadseffektivt med en låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat. Myndigheten ska även utveckla och samordna samhällets krisberedskap inom energiberedskapsområdet och bedriva omvärldsbevakning och analys samt stödja andra myndigheter med expertkunskap inom området.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen stöder på olika sätt kommunerna och landstingen i deras katastrof- och beredskapsplanering men det är i dagsläget oklart hur försörjning av läkemedel skall säkerställas.

Sverige avyttrade sina stora beredskapslager av läkemedel för 20 år sedan och apoteken och sjukhusen har idag inga lager ett tala om. I och med avregleringen av Apoteken 2009 upphörde också skyldigheten för det statliga apoteket att ansvara för totalförsvarets läkemedelsförsörjning.

Riksrevisionen har granskat om regeringen och ansvariga myndigheter har skapat förutsättningar – och vidtagit åtgärder – för att livsmedels- och läkemedelsförsörjningen ska fungera vid en krissituation. Granskningen konstaterar att det finns flera brister, bland annat oklarheter när det gäller ambitioner och ansvar – något som tidigare även påpekats av Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och landstingen.

Transporter

Den 19 maj 2017 överlämnade Trafikverket tillsammans med Transportstyrelsen, Luftfartsverket och Sjöfartsverket en rapport om ansvar och roller för krisberedskap och planering inför och vid höjd beredskap i transportsektorn. Rapporten visar på vissa brister i ansvarsfördelningen mot bakgrund av att det för Transportsektorn bland annat saknas en myndighet med ansvar för samlad övergripande planering för krisberedskap och det civila försvaret. I rapporten föreslås att Trafikverket får ett samlat övergripande planeringsansvar. Detta har ännu inte beslutats (december 2018).

Eftersom transportsektorn till stor del utgörs av privata aktörer har ett Privat-Offentligt Samverkansforum inrättats och döpts till TP SAMS – Transporter vid samhällsstörningar.

Regeringens livsmedelsstrategi

Ökad livsmedelsproduktion i Sverige leder till bättre förutsättningar för en god nationell försörjningsberedskap. Sveriges självförsörjningsgrad har betydelse för vår försörjningsförmåga i såväl kris som under höjd beredskap och krig, men många andra faktorer är av väl så stor betydelse.

Läs mer om Regeringens livsmedelsstrategi här

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerat på

Julkalender – Lucka 19

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Försvarsvilja

Begreppet “försvarsvilja” har ingen enkel och entydig definition. Att vilja försvara har förstås mycket att göra med vad man försvarar och vem man försvarar sig emot. Därför kan det vara svårt för t.ex. en regering att verka för att försvarsviljan skall öka eftersom det inte går ihop med en ansvarsfull diplomati och utrikespolitik att peka ut fiender och elda på sin befolkning. Balansgången är viktig och central. Nedan finns en video från Almedalen i somras där flera kunniga personer diskuterar försvarsviljans utmaningar. Se den!

Gallup gjorde 2015 en undersökning bland 64 länder om just försvarsvilja. Frågan som ställdes var: “Would you fight for your country?”. Av de nordiska länderna hamnade Finland högst där 74 % svarade ja. I Sverige svarade 55 % ja och i Danmark 37 %. Ukraina som vid tillfället var under angrepp svarade 62 % ja och i Ryssland 59 %. I länder som drabbats hårt av andra världskriget t.ex. Tyskland svarade 18 % ja, Italien 20 %, Nederländerna 15 % och Japan 11 %. 

Läs hela undersökningen här!

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerat på

Julkalender – Lucka 18

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Folk och försvar

Folk och Försvar vill sprida kunskap och främja en levande debatt om säkerhetspolitik i Sverige och världen, samt om samhällets krisberedskap och totalförsvar. Folk och Försvar ska vara ett forum där forskare, myndigheter, politiker, näringsliv, media och ideella organisationer möts och utbyter kunskap och erfarenheter. Folk och försvar vill att säkerhetspolitik, försvar och krisberedskap ska vara hela folkets angelägenhet.

Verksamheten består av utbildningar samt av seminarie- och konferensverksamhet.

Rikskonferensen

Varje år genomför Folk och Försvar Rikskonferensen – Sveriges viktigaste forum för diskussioner om säkerhetspolitik, försvar och samhällets krisberedskap.

2019 års Rikskonferens kommer att genomföras den 13-15 januari på Högfjällshotellet i Sälen.

Rikskonferensen samlar varje år ca 350 deltagare och 50-60 talare under tre dagar för kunskapsspridning, samtal och debatt. I fokus står världens säkerhet, Sveriges försvar, människors trygghet och samhällets krisberedskap.

Konferensen uppmanar till möten mellan politiker, aktiva inom organisationer i civilsamhället – inte minst ungdomsorganisationer – samt representanter för fackliga organisationer, näringsliv och myndigheter. Därtill finns en stor och växande medienärvaro.

Hela Rikskonferensen webbsänds och kan ses live och i efterhand här på hemsidan (klicka här).

Den officiella hashtagen för Folk och Försvars Rikskonferens är #fofrk

Almedalen

Folk och Försvar är på plats under Almedalsveckan i Visby för att sprida kunskap och generera debatt om aktuella frågor inom säkerhetspolitik, försvar och krisberedskap i Sverige och världen. 

Här kan du läsa mer om Folk och försvars seminarier i Almedalen 2018 samt se videos från flera av seminarierna.

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerat på

Julkalender – Lucka 17

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Militärstrategisk doktrin

I slutet av mars 2016 fastställde överbefälhavaren Micael Bydén Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin. Den nya doktrinen beskriver hur Försvarsmakten, med tillgängliga förmågor och resurser, ska lösa de uppgifter som riksdag och regering beslutat.

Den militärstrategiska doktrinen är förklarande och inriktande och ska främst ses som en kompass som i kombination med gott omdöme ska ge vägledning för Försvarsmaktens personal i försvaret av Sverige.

Försvarsmaktens militära strategi är formad med fyra utgångspunkter: en förändrad omvärld, en ny försvarspolitisk inriktning, våra tillgängliga resurser och hur överbefälhavare avser leda Försvarsmakten i fred, kris och krig.

Klicka här för att läsa Militärstrategisk doktrin

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerat på

Julkalender – Lucka 16

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Hemvärnet

Hemvärnsförbanden är moderna krigsförband med huvuduppgift att skydda, bevaka, ytövervaka samt stödja samhället vid kris. På detta sätt bildar hemvärnsförbanden en nationell och territoriell basplatta för försvaret och skyddet av Sverige. 

Hemvärnet består av insatsberedda förband med avancerad och ändamålsenlig utrustning gentemot dess uppgifter. Till de vanligaste förbandstyperna hör bevakningskompani och insatskompani. Bevakningskompanierna är stationära förband som verkar lokalt, medan insatskompani är taktiskt rörliga förband med mer krävande uppgifter. Insatskompanierna förflyttar sig med bandvagn, terrängbil och specialutrustade minibussar. De kan därmed kraftsamla där de behövs som bäst.

Hemvärnet löser också uppgifter längs Sveriges kuster med båtburna enheter, informationsinhämtning genom spaning och ytövervakning med underrättelsekompanier. Vidare finns CBRN-plutoner, trafikplutoner, pionjärplutoner och granatkastarplutoner. Med gemensamma sambands- och ledningssystem är de interoperabla med övriga förband i Försvarsmakten. Beredskapen till insats är mycket hög och mäts i timmar, inte dagar eller veckor.

Om Sverige drabbas av naturkatastrofer, omfattande olyckor eller andra hot mot samhället är Hemvärnet beredda att stödja polis, räddningstjänst och andra myndigheter. Vid skogsbränder, översvämningar, pandemier eller eftersök av försvunna personer finns hemvärnsförbanden som en extra resurs. Varje år genomför Hemvärnet ett stort antal sådana insatser till stöd för samhället.

Just nu utvecklas Hemvärnet. Utrustningen blir mer avancerad, medelåldern sjunker och kraven ökar. Nya förband utbildas med nya förmågor. Totalt omfattar hemvärnsförbanden cirka 22 000 män och kvinnor över hela landet.

Hemvärnets underrättelsekompanier har till uppgift att inhämta information genom spaning och ytövervakning. De understöds av hemvärnets flyggrupper. Hemvärnsbataljoner med marina uppgifter verkar längs Sveriges kuster och skärgårdar. Andra nya specialistförband är CBRN-plutoner (hanterar kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära händelser), trafikplutoner och pionjärplutoner (ingenjörförband). Utöver detta har Hemvärnet även 26 Hemvärnsmusikkårer. 

Alla som tjänstgör i Hemvärnet är frivilliga. Istället för anställning tecknas ett avtal med Försvarsmakten om att tjänstgöra ett visst antal dygn per år för utbildning och träning. De allra flesta har genomfört värnplikt eller grundläggande militär utbildning (GMU) men en stor andel är specialister (till exempel sjukvårdare, mc-ordonnanser och hundförare) utan tidigare militär erfarenhet. Dessa utbildas i sina befattningar av frivilliga försvarsorganisationer (till exempel Försvarsutbildarna, Bilkåren, Svenska Lottakåren, Frivilliga motorcykelkåren) och placeras därefter i hemvärnsförbanden. Alla som söker en befattning i Hemvärnet genomgår en noggrann säkerhetskontroll. Att tjänstgöra i Hemvärnet innebär personlig utveckling, stort eget ansvar och en unik gemenskap.

Källa: forsvarsmakten.se 

Vill du söka till Hemvärnet klickar du här

Militärregioner

Sverige är indelat i fyra militärregioner: nord, mitt, väst och syd. Varje region har en stab som har till uppgift att leda insatser vid nationella krissituationer och stöd till samhället. Det kan till exempel vara naturkatastrofer eller sökande efter försvunna personer.

Vid nationella krissituationer är det de regionala stabernas ansvar att samordna den militära insatsen med andra myndigheters räddningsarbete. Det kan behövas när hjälpinsatser görs från flera håll samtidigt som vid bränder eller översvämningar. Då fungerar de regionala staberna som kontaktpunkter mellan till exempel Försvarsmakten, polisen, andra myndigheter, kommuner och landsting.

Ett annat av de regionala stabernas ansvarsområden är att sköta bevaknings- och skyddsuppgifter. Det kan till exempel handla om att skydda ett visst område, ett militärt skyddsobjekt, från att obehöriga ska att ta sig in.

Både krigs- och hemvärnsförband kan engageras i nationella insatser och stöd till samhället. Under stödinsats lyder tillförda förband under de regionala staberna. 

Sedan 2018 har Militärregionerna egna chefer (tidigare var C I 19, C LG, C P 4 och C P 7 tillika C MR). Hemvärnsbataljonerna är underställda C MR och ingår i insatsorganisationen som leds från 2019 av Chefen för den Operativa Ledningen (OPL, som nu heter “Insatsstaben”) och samtidigt får Gotland får en egen regional stab som benämns MLG (Militär Ledning Gotland).

Militärregion Väst

Militärregion Syd

Militärregion Mitt

Militärregion Nord

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerat på

Julkalender – Lucka 15

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Krig i Östersjön

Bakom dagens lucka döljer sig inget annat än fiktion men en del av fiktionen ligger obehagligt nära verkligheten. Vi börjar med det som tyvärr ligger närmast verkligheten.

Om Ryssland gick till attack mot de baltiska staterna skulle Nato stå som förlorare. Den bedömningen gör den amerikanska RAND Corporation är en tankesmedja som härstammar från flygplanstillverkaren McDonnell Douglas (idag Boeing). Tankesmedjan har givit upphov till många uttryck, till exempel MAD – mutually assured destruction, som användes som avskräckande doktrin snarare än en dystopi.

I rapporten skriver Rand att försvarsalliansens östra medlemsländer är sårbara och att Nato inte skulle lyckas försvara sina mest utsatta medlemmar. Om ryska trupper gick till attack skulle Nato vara underlägset och förlora Tallinn eller Riga på mellan 36 och 60 timmar. Rands analytiker anser att det krävs större trupper, mer vapen och ett bättre luftförsvar om Nato vill erbjuda Estland, Lettland och Litauen ett trovärdigt försvar.

I praktiken skulle det betyda sju brigader i regionen, tre tunga pansarbrigader och flyg- och artilleristridskrafter. Det skulle kosta omkring 2,3 miljarder euro årligen, beräknar Rand.

Här kan du läsa hela rapporten (klicka här)

Gotland ockuperat

Bildresultat för gotland ockuperat krigsvetenskapsakademien

”På Gotland har ryssen fortfarande ett luftlandsättningsregemente och huvuddelen av Östersjömarinens marininfanteribrigad samt robotförband för luftmåls- och sjömålsbekämpning. Sammantaget rör det sig om drygt 4 000 soldater. Till sjöss och i luften får vi räkna med att möta ett femtontal av Östersjömarinens ytstridsfartyg och ett par ubåtar samt ett par jaktflygregementen om 80-talet stridsflygplan.”

Ovanstående är ett utdrag ur “Gotland ockuperat” – fortsättningen på Björn Andersons och Tommy Jeppssons första bok i trilogin ”När kriget kom till Gotland – Bricka i ett stort spel”.

Den första boken handlar om en nära framtid där en redan spänd säkerhetspolitisk situation i Östersjöregionen har blivit ännu mera spänd. Gränsen mellan fred och krig har suddats ut och maskerade män i Nordstreams overaller agerar plötsligt med vapenmakt vilket är öppningsscenen för en militär aggression mot Sverige och Gotland. Författare till boken är Akademiledamöterna Björn Anderson som tillika är Akademiens ständige sekreterare och Tommy Jeppsson, redaktör för Kungl Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift.

I den sista boken (“Gotland befriat – men till vilket pris?”)  om kriget på Gotland får läsaren ta del av hur ett ryskt anfall mot Sverige via såväl Gotland som Norrbotten skulle kunna gå till. För vad skulle hända om Gotland var ockuperat och svenskarna var tvungna att försöka driva ut ryssarna i havet? Här besvaras de frågan. Sverige har nämligen inte resurser att göra det ensamt och behöver därför omvärldens – inte minst USA:s och Nato:s – hjälp. För att få ett slut på ett krig som mycket väl skulle kunna leda till ett storskaligt kärnvapenkrig tar ett rafflande diplomatiskt spel sin början – och det vi svenskar måste offra är inte lite.

Böckerna är slutsålda men i skrivande stund finns enstaka exemplar att få tag på via Bokbörsen.

Almedalen har fallit

I skuggan av folkfesten, seminarierna, talen och minglandet i Almedalen tar sig en grupp tungt beväpnade män in genom ringmuren. Deras attack är lika välplanerad som brutal. På mindre än en timme har de okända terroristerna tagit kontroll över Visby. Tusentals människor, inklusive statsministern, överbefälhavaren och flera av näringslivets makthavare, tas som gisslan. Samtidigt som polis och militär försöker reda ut vem som ska leda landets styrkor fortsätter terroristerna att sätta sin plan i verket. Och de ligger hela tiden minst ett steg före. 

Almedalen har fallit är en thriller om en terrorattack mot Sverige, skriven av en före detta underrättelseofficer med god insikt i ämnet. Det är också en påminnelse om hur symbolen för det öppna samhället på ett ögonblick kan förvandlas till skådeplatsen för vår värsta mardröm.

Bildresultat för Almedalen har fallit

Erik Lewin har mer än tjugofem års erfarenhet från underrättelse- och säkerhetsarbete. Som 25-åring rekryterades han till SIG (numera en del av SOG) när det startades. Det senaste decenniet har Erik Lewin arbetat som säkerhetsrådgivare i bland annat Mellanöstern och Centralasien, och han är numera VD för ett säkerhetsföretag.

Här kan du beställa boken

Dela gärna detta inlägg på sociala media: